Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Njursten

Njursten är en sjukdom.
Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Hos patienter i Europa har njursten oftast högt kalciuminnehåll. I Sverige drabbas vanligen individer mellan 20 till 50 år och då med en fördelning på ca 10% av männen och 3% av kvinnorna.
Stenarna kan vara av varierande storlek, men de som fastnar är som regel större än 7 mm. Njursten kan leda till sekundära sjukdomar såsom en- eller dubbelsidig vridning av njurbäckenet, hydronefros, samt njurbäckeninflammation, pyelonefrit.

Symptomen beror på typ och storlek av njursten. Dom fastnar framför allt på tre ställen.
Som visas på animationen:

  1. ett vid ingången till urinledaren, ureter, eller, uretären, direkt efter njuren
  2. två drygt halvvägs i uretären där denna går över iliacakärl
  3. tre vid ingången till urinblåsan
Personer med njursten har oftast mycket kraftig smärta i flankerna. Smärtan kommer plötsligt och kan vara så stark att den utlöser yrsel, kallsvettning och ibland lättare kramper.
När en sten passerar urinblåsan upplevs ofta huggkänslor. Ett symptom kan vara blodkroppar i urinen, hematuri.

De bästa undersökningsmetoderna för att ställa diagnos och hitta njursten är urografi eller skiktröntgen, datortomografi, (eng. CT). Symptomen behandlas vanligen med prostaglandinhämmande läkemedel såsom diklofenak. Prostaglandinhämmarna har direkt smärtlindrande effekt och tros också verka indirekt genom att dämpa urinproduktionen så att trycket i njuren minskar.
Extra starka symptom lindras med morfin eller kodein. Vanligaste metoden att lösa upp njurstenar är chockvågsbehandling. ESVL (extrakorporal stötvågs litotripsi); genererade stötvågor som pulvriserar lokaliserad sten. Kirurgi som behandlingsmetod vid njursten är idag mycket ovanlig.

Ca 90% av alla stenar under 7 mm passerar av sig själv vid urinering.